• Hem
  • 5. Stadsutveck...
sida

5. Stadsutveckling, klimatet och miljön

Städers ekologiska fotavtryck

Städer avgör framtiden sägs det. Urbaniseringen är omfattande ochtransformerande i hela världen. Idag bor över hälften av världens befolkning i städer och enligt FNs Habitat organisation väntas andelen ha stigit till 70 procent vid år 2050. Redan idag står städer och metropoler för mer än 76 procent av de globala koldioxidutsläppen. Med ett växande ekologiskt fotavtryck och kraftigt minskad biologisk mångfald står ansamlingen av människor i städerna för en allvarlig påverkan på planeten. Det handlar om ökade sociala och ekonomiska klyftor och påfrestningar på ekosystemen. Den snabba och stora inflyttningen ställer nya krav som behöver bemötas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.

Motsättningar

I kölvattnet på urbaniseringsprocessen, såväl internationellt som nationellt, etableras en mängd motsättningar såsom mellan stad och landsbygd, mellan fattigdom och rikedom, mellan klimat och miljöstress och hållbarhet, mellan brist på samhällsservice och samhälleliga rättigheter, mellan makt och brist på inflytande. Var gränsen går för staden som en fungerande hållbar social, ekologisk och ekonomisk samlingsplats är idag oklart.

 

”Det goda livet”

Den ökande koncentrationen av ekonomisk och produktiv verksamhet till ett fåtal stadsregioner betyder inte med automatik att alla medborgare får det bättre. ”Det goda livet” är ojämnt fördelat och den ekonomiska tillväxten har inte skapat välfärd för alla. Globalt sett lever minst en miljard människor i vad som kan kallas slumkvarter i städers och metropolers utkanter, enligt FN:s UN Habitat. I Sverige och Södertälje finns ett ökat antal stadsdelar och förorter som kännetecknas av låga förvärvsinkomster, låg syssel-sättningsnivå, låga utbildningsnivåer och sämre skolresultat.

Staden och konsumismen

Även om städer är drivande vad beträffar ekonomisk tillväxt och innovationer, behöver det urbana livet dagliga leveranser ”utifrån” av hundratusentals ton mat och oerhörda mängder energi. En stor del av de resurser som de urbana samhällena är beroende av kommer från landsbygden och därutöver en ständig införsel av konsumtionsvaror från all världens hörn.

Stadskonglomeratet blir drivkraft och motor i konsumismen, men oavsett var vi bor medverkar vi till en betydande miljöpåverkan så länge vår generella livsstil och våra konsumtionsmönster inte förändras. En hållbar produktion, en hållbar konsumtion och bevarade miljönyttor behöver en levande landsbygd, vilket i sin tur är en förutsättning för en hållbar stad.

New Urban Agenda

På FN konferensen i Ecuador 2016 antogs ”New Urban Agenda” som är en färdriktning för hållbar stadsutveckling inom ramen för Agenda 2030. Hållbar stadsutveckling omfattar inkluderande och hållbart byggande samt hållbar planering för bostäder och offentliga platser såsom parker och torg, transporter, återvinning och säkrare kemikalie-hantering vilket i sin tur kräver institutionell kapacitet och ny teknik. Mot bakgrund av att städer redan idag står för 75% av världens energiförbrukning och 76% av CO2 utsläpp, måste det hållbara byggandet fokusera på att kraftigt reducera såväl förbrukning som utsläpp genom medveten planering och utformning.

Byggboom i Södertälje

Med ca 20 000 inpendlare till kommunen finns en stor potential att fånga upp dessa pendlare och erbjuda dem bostad i Södertälje. Det skulle medverka till minskade utsläpp av växthusgaser då transportbehoven skulle kunna reduceras. Södertälje kommun har satt målet att 20 000 lägenheter ska vara byggda fram till 2036, vilket betyder 1000 lägenheter per år. Det är långt mer än vad det så kallade miljonprogrammet åstadkom i slutet av 1960 -talet. Om planerna fullföljs kan det innebära en befolkningsökning på cirka 50 000 nya invånare. Den volymen motsvarar en ökning motsvarande en mellanstor stad i Sverige av idag och ställer ökade krav på utbyggnad och investeringar i både infrastruktur, samhällsservice, näringsliv och kommers och kommer att omdana och påverka kommunens fysiska och sociala landskap under nästkommande årtionden.

Värna Södertälje kommuns gröna områden

Även om förtätning av befintliga bostadskvarter prioriteras i enlighet med de planer som arbetats fram, kommer ytterligare ny mark behöva tas i besittning för en del av nyproduktionen. I det sammanhanget är det viktigt att värna naturstråk, tätortsnära skogar, vattendrag och våtmarker så att inte ovarsamhet och kortsiktiga vinstintressen rubbar förutsättningarna för den biologiska mångfalden och människors behov av naturlig rekreation. Vänsterpartiet vill verka för att ”grönområden” aktivt undviks för exploatering.

Hållbar energianvändning

Det handlar således inte enbart om att bygga ett vackrare Södertälje centrum och vattennära bostäder. För att genomföra ett hållbart byggande måste energi-användningen radikalt minska, såväl i byggprocessen som i driften. I markanvisningsprocessen och i exploaterings-avtalen vill Vänsterpartiet att kommunen aktivt ska informera om kommunens ambition och mål om energi-besparingar. Det handlar bland annat om att se på den enskildes val av värmelösning, hålla fokus på värmebehovet i den befintliga och nytillkommande bebyggelsen, verka för installation av solfångare i fjärrvärmeanslutna områden.

I samband med renoveringen av miljonprogrambeståndet och tidigare byggda fastigheter byggda är det viktigt att minska av energianvändningen. Här har kommunen genom sitt helägda bolag Telgebostäder stor kontroll över energieffektiviseringen och kan med fördel se till att öka användningen från förnyelsebara källor. Vänsterpartiet vill verka för att solceller kan anläggas också på andra äldre eller nytillkomna kommunägda fastigheter (se tidigare kapitel).

Hållbart byggmaterial

Byggnadsmaterial påverkar miljön på flera sätt. Varje byggnad, ur ekologisk och miljömässig synpunkt, bär med sig en skuld till det ekologiska systemet.Allt ifrån produktionsfasen till materialets livslängd och återvinningen är viktiga. En rapport från Kungliga Ingenjörsvetenskaps-akademien (IVA) och Sveriges Byggindustrier visar att klimatpåverkan från byggprocessen är i samma storleksordning som utsläppen från personbilstrafiken.

Miljöpåverkan vid produktion av byggmaterial skiljer sig åt. Hållbarhet innebär att materialet inte bara ska vara miljövänligt utan även att det ska hålla länge. Så till exempel är betong ett mycket energikrävande byggmaterial att framställa, genererar stora utsläpp av koldioxid samt skapar stora dagbrott i landskapet. Till skillnad från träråvara som binder koldioxid. Med trä som byggnadsmaterial, kan det bytas ut efter hand och på så sätt förlänga byggnadens livslängd. På marknaden finns idag nya brandmotståndiga trämaterial som används runt om i världen. På senare år har
flera flervåningshus byggts i Norden, bland annat i Norge. I Tokyo byggs just nu ett 18 våningars trähus, som kommer att bli världens hittills högsta hus byggt i trä.

Vänsterpartiet vill verka för att nybyggnationen i Södertälje också prövar flerfamiljshus i träkonstruktioner.

Återvinning av byggmaterial

Många tusen ton byggmaterial slängs på tippen varje år, trots att det är i gott skick. Vid renoveringar rivs ofta det gamla materialet ut och kastas. Enligt byggindustrin skulle mängder av fullgott material kunna tas om hand, till exempel dörrpartier, innerväggar, tak, handfat, toaletter, galler, smide med mera.Hus och byggnader är en viktig resurs, precis som naturresurser. I varje hus finns investerad energi, som inte går till spilloförrän den dag då huset eventuellt rivs.

Vänsterpartiet vill verka för att Södertälje kommun i ökad utsträckning ålägger exploatörer och byggentreprenörer att miljöcertifiera sina byggobjekt. Det ska också inkludera byggmaterialet, även spillet för återvinning.

Vänsterpartiet vill vidare att kommunen tar fram riktlinjer för hållbart byggande och hållbar arkitektur som beskriver målen för hållbart byggande på en strategisk nivå med konkreta beskrivningar av vad dessa kan innebära.

Gröna tak

Att anlägga gröna tak är ett utmärkt sätt att öka ytan av växtlighet, inte minst i våra städer där grönytorna ofta minskar i takt med ökad exploatering. Gröna tak hjälper till att binda föroreningar och utgör ekologiska nischer för fåglar och insekter. De är vackra att se på och avlastar dagvattensystemet genom att binda regnvatten. Gröna tak bör vara miljövänliga rakt igenom och då behöver hänsyn tas till miljöpåverkan från övriga material som i tätskiktet och isoleringen.

Vänsterpartiet vill se fler gröna tak i Södertälje.

Värmesänkor

Klimatförändringarnas påverkan på temperatur och vind kommer att ge gradvis längre och hetare somrar samt ökad risk för stormar och orkaner.

Vänsterpartiet kommer att verka för att stadsplaneringen i fortsättningen tar hänsyn till de förändrade väder-situationerna bland annat genom att se till att skapa skuggande växtlighet och huskroppar som placeras så att skugga kan uppnås under dygnets hetare timmar. Inte minst barn och äldre kommer att kunna bli särskilt utsatta för högre temperaturer.

Dagvattenhantering

Med ett förändrat klimat som innebär ökad nederbörd och förändrat nederbördsmönster behöver en anpassning ske till nya förutsättningar. Sårbarheten förhöjs då kommunen förtätas och befolkningen ökar. Det får en påverkan på existerande vattenflöden och de system som tar hand om flödena idag. Klimatriskerna är stora om inte förbättringar sker och åtgärdas. Vänsterpartiet vill verka för att en strategisk plan tas fram för preventiva åtgärder kopplat till dagvattenhantering och översvämnings -risker vid markanvisningar och planläggning inför nybyggnationer.
Åtgärden kopplas till förekomsten av befintliga och möjliga våtmarker.

Prioritet för kollektiva transportlösningar

Bostadstillväxten kan inte samtidigt innebära ett ökat behov av individuell biltrafik utan måste styras över till kollektiv-trafiken. I kommunens markanvisningar kan krav ställas om tex cykelrum, laddplats för cykel och laddstolpar. Städerna och starkt trafikerade vägar skapar bullermiljöer som måste undvikas liksom även avgaser och partiklar från trafiken. Så långt det är möjligt ska byggnation inte ske i närheten av starkt trafikerade gator och vägar.

Den klimat – och miljöovänliga externhandeln

Genom utbyggnaden av Vasa Handelsplats, Moraberg, Weda och nu senast Glasberga handelscentrum har den så kallade externhandeln vuxit de senaste årtiondena. Under samma tid har stadsdelscentra och centrumhandel utarmats vad gäller utbud och service. Samtidigt som samhället arbetar för att stävja utsläppen av växthusgaser och undvika klimatrisker, har bilberoendet för hushållens inköp ökat. De som saknar bil saknar tillgång till utbudet, vilket främst drabbar yngre och äldre Södertäljebor. En konsekvens, förutom de ökade växthusgasutsläppen och partikelproduktionen från dessa köpcentrumresor, blir en fråga om orättvis tillgänglighet.

Vänsterpartiet vill gynna centrumutveckling och levande stadsdelscentra för att minska onödiga transporter och för att skapa jämlika villkor för samtliga medborgare i kommunen.

Externa köpcentra bara med god kollektivtrafik

Samtidigt är Södertälje en del i regionen och det är viktigt att erbjuda alternativ till Skärholmen och Kungens kurva. Där så sker, exempelvis vid Wasa handelsområde (COOP, ICA maxi) och Moraberg, menar Vänsterpartiet att det krävs en fullgod kollektivtrafikförsörjning innan eventuell ytterligare exploatering sker.

 

 

Kopiera länk