Jag läser Joakim Granbergs (RP) inlägg och hans fniss över Täljerevyns satiriska tilltag att göra Moderaternas Alexander Rosenberg till Boel Godners (S) fotpall.

Jag förstår frustrationen över den socialdemokratiska hegemoni som råder i kommunen. Sossarna har varit i majoritet med ett kortare uppehåll sedan kommunen bildades 1971. En femtio år lång period av makt och dominans. S verkar dessutom ha slagit pragmatisk knut på sig själva och för en politik som rör sig allt mer högerut.

Det är problematiskt. I mitt eget politiska arbete i en av våra nämnder känner jag den självtillräcklighet som präglar dem som med någon slags självklarhet besitter makten. Samtalet i nämnden präglas mer av monolog än av dialog och diskussion. Något förvånande med tanke på att våra nämnder är demokratiska forum där olika perspektiv borde vara efterfrågade. Vi som sitter i opposition möts antingen med negativa recensioner av våra åsikter eller med överseende. Ofta med misstänkliggöranden eller med förminskande av våra perspektiv och argument. Ibland flyger verbala örfilar genom rummet. Trist.

EIU-rapporten för 2023 visar att färre än åtta procent av världens befolkning lever i en fullständig demokrati. Sverige ingår i den exklusiva skaran.

Vårt demokratiska system är konstruerat så att de som är i opposition ska granska makten. Oppositionen representerar de väljare som inte röstade på partierna i majoriteten. Men de väljarna ska respekteras. De väljarna ska genom sina förtroendevalda kunna påverka.

Oppositionen ska erbjuda alla väljare en alternativ politik.

Våra egentliga fiender är autokrater. Ni vet narcissistiska män som vill ha all makt och vill bestämma allt själva. Typ som treåringar.

Den demokratiska konstruktionen med majoritet och opposition skapar också en tröghet i systemet så att inte alltför populistiska förslag får genomslag eller att alltför stora maktobalanser uppstår. Eller att vi får ett tjänstemannastyre. Oppositionen ska inte vara emot majoriteten som princip, utan opposition och majoritet ska samspela för ett vitalt och dynamiskt politiskt klimat. Vi är på samma planhalva men har olika roller.

Våra egentliga fiender är autokrater. Ni vet narcissistiska män som vill ha all makt och vill bestämma allt själva. Typ som treåringar. Kan själv.

I en demokrati väljer medborgarna det parti som de tycker överensstämmer med den egna ideologin, de egna värderingarna och de lösningar på samhällsproblem de tycker att olika partier företräder.

En hög andel av väljarna i Södertälje röstar på Socialdemokraterna. Det kan man tycka vad man vill om. Det måste respekteras. Det är så vår demokrati fungerar. Det ska inte göra partier med färre väljare till fotpallar.

Mindre partier ska inte tystna i skuggan av större partier. Partier med färre väljare ska vässa sina argument och de i opposition ska göra sitt jobb. Det tvingar partier i majoritet att kompromissa och det ska ifrågasätta hur makt utövas.

Vi står inför mycket stora komplexa utmaningar såväl lokalt som globalt. Vi som tillhör den lilla skaran på åtta procent, vi som är demokrater i världen, måste steppa upp på alla våra arenor.

Vi behöver inte fler självtillräckliga män eller kvinnor. Vi behöver inte fler personer som tror att de kan allting så mycket bättre än alla andra. Vi behöver människor som samarbetar som löser problem är solidariska, uthålliga. Som bygger resiliens och strävar mot stabilitet.

Vi behöver superteam i demokratiskt arbete! Det leder inte till ”allt åt alla”. Utan till att fler får mer. Mer rättvisa. Det handlar om våra villkor för hur makt utövas. Frihet.

Christine Falk (V)

LT Debatt 2025-02-26

Uppdaterades: 26 feb 2025