• Hem
  • En jämlik och l...
sida

En jämlik och likvärdig skola för alla

En jämlik och likvärdig skola för alla

Marknadsskolan har aldrig haft folkets stöd. Under marknadsskolans era har den svenska skolan blivit allt sämre och mindre likvärdig och jämlik. Den har blivit ett världsunikt, nyliberalt experiment som har lett till att skolkoncerner segregerar elever i jakten på vinst och marknadsandelar som gjort de svenska eleverna till förlorare. Vinstjakten är det stora hotet mot en bra skola för alla och det är dags att städa upp efter en utbildningsreform som aldrig haft folkets stöd. Detta är den viktigaste övergripande frågan i Vänsterpartiets skolpolitik.

Vi grundar vår utbildningspolitik i värden som rättvisa, jämlikhet och likvärdighet. Alla har rätt till en jämlik och likvärdig utbildning oavsett vika de är, vilka föräldrar de har, var de bor och i vilken skola de går. En bra utbildning från förskola till vuxenutbildning ger alla samma chanser och en så rättvis start i livet som möjligt. Vi vill ha ett skolsystem där alla barn klarar skolan och står rustade för framtiden. Det kräver organisatoriska förändringar, pedagogiskt utvecklingsarbete och kraftigt förstärkt ekonomi.

I varje samhälle bestäms utbildningens och undervisningens innehåll av samhällets karaktär. Den kunskap som eftersträvas förändras därför med samhällets utveckling. Med kunskap i läroplaner menas ofta yrkeskunnande eller teoretiska och praktiska färdigheter men också ”social fostran”. Skolan ska alltså utbilda en blivande arbetskraft som både ska ha värderingar, kunskaper och färdigheter som är anpassade till det aktuella samhället. Detta är skolans dubbla roll – en ekonomisk och en ideologisk. Vår skolpolitik måste därför omfatta båda dessa roller. Idag dominerar den nyliberala ideologin, därför är det viktigt att skolkunskaper inte reduceras av ett snävt ekonomiskt nyttoperspektiv eller till fostran i individualism där allt ” hänger på dig själv” och att ”alla kan bli vad de vill” – om de bara vill. För att elevers problem inte bara ska ses som individuella och självförvållade måste det kritiska tänkandet stärkas.

Bildning har varit och är ett viktigt begrepp inom arbetarrörelsen. I ett fragmenterat och individualiserat samhälle står bildning för sammanhang, överblick och djupare mening. Förutom till ett rikare liv kan den också bidra till större politisk medvetenhet och vilja att aktivt delta i det kulturella och politiska livet. Dagens skola betonar ofta teoretisk faktakunskap och nedprioriterar den praktiska kunskapen, en kreativ och konstnärlig förmåga som låter oss se nya saker utifrån erfarenhet – skapande och teori. Numera finns solid forskning som visar att eget skapande främjar lärandet i stort. Det är barn med fattiga, resurssvaga föräldrar och barn från eftersatta områden som gynnas allra mest av undervisning där bild, musik, rörelse och teater är integrerad i den vanliga undervisningen.

I en medborgerlig och kritisk bildningstradition ingår filosofiska frågor. För att fördjupa kunskap och förståelse för omvärlden, om sig själv och relationen till andra. Det handlar om frågor som; vad är rätt och vad är fel, vad är gott och vad är ont, vad är humant eller inhumant. Alla frågorna kan behandlas på alla utbildningsnivåer utifrån elevernas egna förutsättningar. Speciellt de unga brukar ha många funderingar på de här områdena. Att införa ”filosofiska rum” som ämnesövergripande inslag förstärker elevers inlärning, förståelse och kritiska tänkande, därför ska det finnas som inslag i all undervisning, från förskola till vuxenutbildning.

 

Förskolan

De första fyra, fem åren i ett barns liv är lika viktiga som skolåren för vilka möjligheter som står öppna för dem senare i livet. En förskola som utgår från och synliggör barnens erfarenheter och arbetar med lek, eget skapande, kultur, personlig utveckling och kunskapsutveckling är bra för alla barn.

Dagens förskola är idag alltför ”slimmad”. Vi vill öka resurserna för att kunna möta barns olika behov och ge det stöd som krävs för att uppnå målen. Personalen har inte alltid den kompetens som krävs och många har inte tillräckliga språkkunskaper. Barnens läs- och skrivutveckling hämmas. Vi kommer kompetensutveckla personalen i de områden där behoven är störst. Förskolan ska byggas ut så att det blir mindre grupper. De behöver finnas ”luft” i förskolorna från start eftersom barnen kommer under hela året och grupperna kan i efterhand blir överfulla. En utbyggnad gör också att barn i högre utsträckning kan få plats där de bor.

 

Grundskolan

Ur ett barnperspektiv är det märkligt att en elev efter en arbetsdag ska gå hem och fortsätta arbeta på kvällar och helger, de flesta vuxna tar det för givet att fritiden börjar efter arbetstidens slut. År 1890 hölls de första demonstrationerna för åtta timmars arbetsdag i Sverige. 132 år senare är det dags att också skoleleverna ska få max åtta timmars arbetsdag.

Vi kan inte blunda för all forskning som säger att elevers familjebakgrund och bostadsförhållanden har avgörande betydelse för deras skolresultat och därmed också för deras fortsatta liv. Utan familj som uppmuntrar studier och hjälper till med läxläsning och utan boende som ger studiero och studiemöjligheter försvåras det arbete som skolan kräver att eleverna ska göra hemma. Vi måste istället organisera skolan så att den kompenserar så att klasstillhörighet inte längre blir den viktigaste faktorn för lyckade skolresultat. Utbildningsdagen ska se till att allt det arbete som behöver göras för att klara skolan görs i skolan, med tillgång till pedagogisk personal.

I tvålärarsystemet arbetar två lärare tillsammans och delar på ansvaret för en klass undervisning, betygssättning och planering. Det både skapar trygghet och eleverna får en större chans nå kunskapsmålen. Eleverna blir sedda och lärarna hinner också fånga upp dem som behöver mer hjälp och stöd. I Södertälje har Ronnaskolan, Brunnsängsskolan och Wasaskolan provat tvålärarsystem med lyckat resultat. Miljön blev mer utvecklande och lugnare för lärare och elever, arbetet i klassrummet blev effektivare och arbetsbelastningen minskade. Systemet gav så uppenbara goda resultat att vi vill återinföra den i Södertäljes skolor.

Fritidshemmen är en del i den samlade skoldagen och en viktig brygga mellan undervisning och lek. De ger barn en meningsfull fritid och stöd i deras utveckling. Här behöver vi också satsa. Personaltätheten måste ökas då den för närvarande är väldigt låg samtidigt som en stor del av personalen inte har tillräcklig utbildning.

 

Gymnasieskolan

Den fria etableringen av vinstdrivna gymnasieskolor hotar Södertäljes kommunala gymnasier och elevers kunskapsnivåer. Trots det tillåts privata företag starta nya utbildningar med ”flashiga” inriktningar där varje elev minskar elevunderlaget och underminerar ekonomin på de kommunala skolorna.  Det sker också trots att det finns en överetablering av yrkesprogram för ungdomar i Stockholms län. Följden har blivit att yrkesprogrammen på Södertäljes kommunala gymnasieskola under många år haft ett vikande elevunderlag och därmed har svårigheter att få ett stabilt ekonomiskt underlag för att bedriva en utbildning av hög kvalitet.

De problem med språk- läs- och skrivutveckling som inte klaras av i förskola och grundskola följer med till gymnasiet och de blir elever med särskilda behov. På vissa linjer är klasserna för stora för att lärarna ska hinna ge alla den hjälp som behövs, vilket leder till att vissa hoppar av utbildningen eller inte når examen. Vi, precis som majoriteten av svenska folket, vill avskaffa marknadsskolan redan nu.

 

Elevhälsa

En av skolans främsta uppgifter är att ge barn och unga goda förutsättningar för ett gott liv och psykiskt välbefinnande. Allt fler unga lider idag av psykiska besvär – siffrorna har fördubblats sedan 1980-talet.

Elevhälsovården behöver förstärkas, både gällande skolsköterskor och kuratorer eller psykologer. Här krävs kompetent personal som tidigt kan uppmärksamma tecken på ohälsa.

Skolan ensam klarar inte av problemet, men varje skola måste ges resurser att bedriva en elevhälsovård som kan ge eleverna tillgång till tidiga förebyggande och hälsofrämjande insatser.

 

Vuxenutbildningen

Komvux kom till för att alla skulle få en andra chans i livet. Tidigare hade den en tydlig inriktning mot ”prioriterade grupper” med låg grundutbildning eller avbrutna/misslyckade gymnasiestudier. Komvux i Södertälje hade allt i egen regi; alfabetiseringsutbildning, grundskoleutbildning från åk 1 till 9, gymnasieutbildning på de teoretiska linjerna och yrkesinriktade kurser. OECD skrev på den tiden i en rapport att ”Komvux är juvelen i den svenska utbildningskronan”. Men 90-talets förda högerpolitik gjorde Komvux till offer för privatiseringsvågen. De egna kurserna minskade i antal och skulle istället köpas in. Därmed fördyrades utbildningen och möjligheterna till fullständiga grund- och gymnasieutbildningar minskade på köpet. Det är dags att återföra utbildningarna till egen regi och ha kvar samarbetet med Södertörnskommunerna.

Yrkesutbildningar är viktiga för att bekämpa det utanförskap som framförallt långtidsarbetslöshet medför och få ner kommunens höga arbetslöshetssiffror. Arbetsförmedlingen har i uppdrag att styra över arbetslösa till reguljär utbildning på Komvux och folkhögskola. De bedömer att var tredje inskriven arbetslös vare sig har teoretisk eller yrkesförberedande gymnasieutbildning men att klara yrkesutbildningar och att få arbete kräver bra språk- och läskunskaper. En stor del av Komvux verksamhet i Södertälje består av svenska för invandrare, SFI, som utbildar allt från mycket lågutbildade och hela vägen upp till akademiker. Den kräver anpassning till vuxna människors livssituation, grundkunskaper och tidigare skolerfarenheter. Digitalisering och distansutbildning är bra men inte för alla. En analfabet behöver ett helt annat stöd än en akademiker. Här behövs utveckling både i organisation, pedagogik, språkstöd och kursutformning.

Till sist, ett genomgående problem, från förskola till Komvux yrkesprogram är de brister i språk- och läsutveckling som släpar med i hela utbildningskedjan. Här vill vi vidta kraftiga åtgärder. Alla Södertäljebor förtjänar en god utbildning.

 

Vänsterpartiet vill under den kommande mandatperioden:

  • Avskaffa vinstjakten i skolan
  • Minska antalet barn per pedagog
  • Bygga ut förskolan efter faktiska behov
  • Återinföra tvålärarsystemet i Södertäljes skolor
  • Öka resurserna för personalens språkutveckling
  • Erbjuda högskola/Komvux för att för att höja yrkeskompetensen hos outbildad personal
  • Införa en läxfri skola
  • Utöka resurserna för läs- och språkutveckling
  • Förstärka och utveckla svenska för invandrare (SFI) och bl.a. ge utbildningen en tydligare koppling till yrkeslivet
Kopiera länk