Utbildning
Svensk skola ska vara jämlik och ge alla barn samma möjlighet till en bra utbildning. En rättvis skola är kompensatorisk, vilket innebär att de barn som behöver mer stöd får det. Tidigare fanns en stark vilja att skapa en skola som gav alla lika chanser, vilket resulterade i ett av världens bästa skolsystem. Tyvärr är det inte så längre. Alldeles för många barn går idag miste om en bra skolgång.
Sverige är det enda land i världen som tillåter att skattemedel avsedda för barns utbildning går till vinster i skolkoncerner och hamnar i skatteparadis. Den svenska marknadskolan har lett till betygsinflation, segregation och ökad ojämlikhet. Privatiseringsexperimentet i skolan är ett monumentalt misslyckande, vilket en majoritet av svenskarna, inklusive en stor del av lärarkåren, håller med om.
På kommunal nivå måste vi nu göra allt vi kan för att kompensera för detta. Vi har därför valt att befria skola och förskola från alla krav på effektivisering och skjutit till ytterligare medel. För budgetåret 2025 vill vi ge 30 miljoner i stärkning för skolan, 45 miljoner i stärkning till förskolan och ytterligare 15 miljoner till fritidshemmen.
Förskolan spelar en avgörande roll i barnens utveckling och lärande. Barn som gått i förskola har ett bättre ordförråd och bättre sociala färdigheter när de börjar grundskolan. Vi satsar därför för att öka personaltätheten och minska storleken på barngrupperna som idag är betydligt större än Skolverkets rekommendationer.
Grundskolan behöver också få en kraftig upprustning. Barn till föräldrar med bra utbildning och god ekonomi får bättre resultat i skolan och därmed också en bättre start i livet. Läxorna är och har alltid varit en källa till ojämlikhet eftersom de görs i ojämlika hemförhållanden. Trots det växer det just nu upp en mängd företag (Study buddies) där välbeställda föräldrar med RUT-bidrag köper läxläsningshjälp åt sina barn så att glappet mellan fattiga och rika kan fortsätta att öka.
En av skolans huvuduppgifter är att minimera föräldrabakgrundens betydelse för bra skolresultat. För att klara det kan vi inte lägga allt på pedagogernas axlar och förlita oss på att deras pedagogiska skicklighet ska lösa problem som orsakas av brister i den pedagogiska miljön – underbemanning, undervisningens organisation och bristande stödresurser. Hur skolarbetet organiseras är lika viktigt som pedagogisk utveckling. Lärarna måste få verka i en miljö som ger dem möjlighet att prioritera sitt pedagogiska yrkeskunnande och eleverna en miljö som tillåter dem att växa på jämlika villkor oavsett vilka föräldrar de har.
Vi vill öka personaltätheten i grundskolan och satsa mer på elevhälsa och specialpedagoger.
Att ge alla lågstadiebarn rätt till fritidshem är en viktig förebyggande åtgärd som ger dem en meningsfull fritid, i enlighet med Barnkonventionen. Vi vill att alla barn ska få tillgång till fritidshemmen. För de hushållen med lägst inkomster slopas avgiften därför helt.
Vi vill också öka antalet fritidspedagoger, så att de kan fortsätta sitt viktiga arbete med att stödja barnens utveckling och lärande.
