På utbildningsnämndens sammanträde den 12 december godkändes utan diskussion en utbildningsbudget som innebär ytterligare nedskärningar och som gör att förskolan, skolan och fritidshemmen fortsätter att vara underfinansierade och underbemannade.

Bara Vänsterpartiet opponerade sig. Jag hade förväntat mig en visad oro och en debatt i den politiska församling som ansvarar för Södertäljes utbildningar eftersom Sveriges lärare även i år har påtalat stora brister både i sin egen och i elevernas arbetsmiljö.

Det handlar om för stora barngrupper i förskolan och fritidshemmen, för stora klasser i grundskolan, en obefintlig vikarieorganisation som gör att lärare får använda sina lunchraster för att täcka upp för sjuka kollegor samt bristande tillgång på lärarassistenter och andra stödresurser. Det finns för få vuxna i skolan.

Vi vet att tidiga insatser är avgörande för att råda bot på många av de problem, både unga och samhället har i dag. Vi måste skapa en förskola och skola som ger våra barn en så jämlik start i livet som möjligt.

I det budgetförslag som Vänsterpartiet presenterade, men som avslogs av den politiska majoriteten (Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet) i kommunfullmäktige valde vi därför att befria skola och förskola från alla krav på effektivisering (läs nedskärningar) och skjuta till ytterligare 90 miljoner kronor till förskola, skola och fritidshem.

Vårt förslag var att pengarna skulle användas till att göra barngrupperna i förskolan och klasserna på låg- och mellanstadiet mindre samt att göra fritidshemmen tillgängliga för alla. Vår tanke var dessutom att tvålärarsystemet skulle kunna utvidgas till fler skolor, att systemet med mentorer, som möter eleverna när skoldagen börjar, som ser vilka som kommer och inte kommer, som vet vad som händer på skolan utanför klassrummet och som har nära kontakt med föräldrarna vid frånvaro eller andra problem, skulle stärkas och spridas till fler skolor.

Vi ville också att Södertäljes skolor skulle göras läxfria. Det vill säga att ersätta grundskoleelevernas läxor med eget arbete under skoltid och tillgång till stöd av lärare. Läxorna är och har alltid varit en källa till ojämlikhet eftersom de görs i ojämlika hemförhållanden. Numer växer det också upp en mängd företag (så kallade study buddies) där välbeställda föräldrar med rut-bidrag köper läxläsningshjälp åt sina barn så att glappet mellan fattiga och rika kan fortsätta att öka.

För att finansiera detta föreslog vi en höjning av kommunalskatten med 10 öre (per skattepliktig 100-lapp) och en sänkning av kommunpolitikernas arvoden. Skattehöjningen skulle, för en låginkomsttagare, kosta lika mycket som två kexchoklad i månaden. De flesta skulle med rätta tycka att det är en liten kostnad för en bättre skola. Vänsterpartiet tycks vara det enda parti som ser problemen i lärarnas, barnens och elevernas arbetsmiljö och på allvar vill stärka skolan.

För Vänsterpartiet

Ulf Eriksson

Maria Widestrand

LT debatt 2024-12-23