Skip to main content

Försörjningsstöd är inget problem – det ger stabilitet

Debatten om försörjningsstöd förs ofta i termer av kostnader och misstänkliggörande. Men sällan talar vi om hur stödet faktiskt fungerar i praktiken – och vilken roll det spelar i vår kommun.

Försörjningsstöd är inte pengar som används fritt. Det är ett strikt behovsprövat stöd som ska räcka till det mest grundläggande: hyra, mat, el, kläder och nödvändiga vardagsutgifter. Inget sparande, inga marginaler och inga ”val”. Varje krona ska redovisas och minsta inkomst minskar stödet direkt.

I verkligheten går dessa pengar nästan omedelbart vidare till samma aktörer varje månad: hyresvärdar, matbutiker, energibolag, apotek och lågprisbutiker.

När hyran betalas går pengarna till fastighetsägaren. När maten handlas sker det i den lokala butiken. När elräkningen betalas går pengarna till energibolaget. Försörjningsstödet cirkulerar alltså direkt i den lokala ekonomin.

Trots detta hörs återkommande krav på att stödet ska sänkas eller villkoras hårdare. Men konsekvenserna av sådana beslut blir snabbt synliga lokalt. Minskade utbetalningar leder inte till fler jobb, utan till ökade hyresskulder, fler vräkningar och större press på kommunens sociala verksamheter. Kostnaderna försvinner inte – de flyttas och växer.

Det är också viktigt att bemöta myten om att människor ”väljer bidrag framför arbete”. Försörjningsstöd är ett av de mest kontrollerade systemen vi har. Den som får stöd måste stå till arbetsmarknadens förfogande, söka arbete aktivt och acceptera insatser. Att leva på försörjningsstöd innebär ekonomisk stress och ständig osäkerhet – inte bekvämlighet.

Skillnaden mellan att leva på försörjningsstöd och att ha ett arbete handlar inte om lyx, utan om trygghet. Ett arbete ger möjlighet att planera sin vardag, hantera oväntade utgifter och delta i samhällslivet. Försörjningsstöd ger bara det absolut nödvändiga, ofta utan minsta buffert.

Den verkliga frågan är därför inte varför människor behöver försörjningsstöd, utan varför så många arbeten inte räcker till ett drägligt liv och varför boende, el och mat blivit så dyrt att samhället måste gå in som garant.

Försörjningsstöd är samhällets sista skyddsnät. Det handlar inte om bidragsberoende, utan om stabilitet – för individer, för kommunen och för hela det lokala samhället.

Christine Falk

Vänsterpartiet

LT debatt 2026-01-17

Nej, Tomas Karlsson, det duger inte

I sin ledare skriver Tomas Karlsson om de många som hamnat hos Kronofogden och det höga antalet barn som till följd av detta har blivit vräkta från sina hem. Det är naturligtvis bra att missförhållanden tas upp, men att, som Tomas Karlsson gör, inte föreslå några lösningar utan bara hoppas på bättre ekonomiska tider är inte genomtänkt och dessutom moraliskt förkastligt.

Det är inte förvånande att den humanistiska tanken kan vittra i tider som dessa. De populistiska högerkrafterna har bearbetat opinionen under många år. Invandrare har utsetts till syndabockar, människor som tagit studenten och fyllt 18 år skickas till diktaturer. Men den liberala ideologin har traditionellt inte fångats av auktoritära tendenser utan arbetat för sociala reformer.

Problem som vräkningar av barnfamiljer och barnfattigdom kan lösas av politiken. Kontrollera och stoppa spekulativa banker, skjut till medel för de som är fattigast, det finns naturligtvis mängder med åtgärder som kan vidtas. Vi är ett rikt land, men fattigt på omtanke, när de svagaste överges.

Det är lätt att slinta och tänka att de som står i skuld är de enda som är skyldiga. Men det krävs mer av en liberal ledarskribent med humanistiska ambitioner. Som socialist tänker jag ibland att jag är immun mot inhumana ställningstaganden, men det är naturligtvis inte sant. Vi måste alla ta ett steg tillbaka och tänka att vi kan hjälpa de som har det svårt. Vad föreslår du?

Pelle Norlin

pensionär, förskollärare och vänsterpartist

LT Debatt 2026-02-09

Vi satsar på framtiden

Södertälje kommun går som tåget inom vissa områden medan andra halkar efter, precis som det är i många kommuner. Ett av våra stora problem är en konstant underfinansiering av allt från resurser i förskola och skola till arbetsmarknadsinsatser. Detta leder till en ond cirkel med fler invånare som står utanför arbetsmarknaden och lägre skatteintäkter.

Vi har därför valt att satsa i stället för att spara. Vi behöver mindre barngrupper i förskolan för att komma ner till Skolverkets rekommendationer. 67 procent av kommunens barngrupper är i dag för stora. Detta kan tyckas som ett problem vi kan vifta bort med ett ”ett par barn mer eller mindre spelar ingen roll” eller att ”det finns kommuner som har det sämre”. Men om vi lägger till faktorn att forskning påvisar att åren i förskolan lägger grunden för hela den kommande utbildningen, så förstår vi kanske hur illa det är.

I klassrummen ser det inte bättre ut. Dagarna då vi var kända för ett välfungerande tvålärarskap är förbi. I dag dras vi med för stora klasser, för få vuxna i skolan, för få lärare i klassrummen och en elevhälsa som inte hinner med. Lägg till faktorer som att var femte elev har läs- och skrivsvårigheter, att lärare får täcka upp för varandra vid frånvaro och att det blir stökigt i stora klasser.

De barn som inte hinner få rätt stöd i rätt tid kan det gå bra för i alla fall. Men det kan också gå käpprätt åt skogen. Även om man inte blir gängkriminell kan det bli väldigt svårt att komma in i arbetslivet och till egen försörjning.

Vänsterpartiet lägger därför 100 miljoner kronor extra till förskola, skola och fritidshem i vårt förslag till mål och budget för Södertälje kommun.

Vi vill se att varje barn får rätt stöd genom hela skolgången. Vi vill se att varje barn står väl rustat för vuxenlivet och arbetsmarknaden eller högskolan den dagen det är dags.

För den som av en eller annan anledning har halkat utanför utbildningssystemet och arbetsmarknaden ändå, behöver stödet finnas även i vuxen ålder. Vi behöver såväl väl fungerande vuxen- och yrkesutbildningar i ett brett urval, som en kommun som tar det samlade greppet för att få ned arbetslösheten. Med matchning mot arbetsmarknaden, rätt utbildningsinsatser och meningsfulla praktikplatser kan vi få fler i arbete.

Målet måste vara att alla arbetsföra invånare kan trygga egen försörjning och att alla barn och unga kan se ljust på framtiden. Det satsar vi på.

För Vänsterpartiet,

Linda Sjögren

Sait Yildiz

Ingemar Oderstedt

Lasse Jansson

Ale Friberg

Birgitta Johansson

Maria Ahumada

LT Debatt 2025-11-21

Bussföretagen bär skulden för förarbristen

Det är smått surrealistiskt att höra företrädare för de företag som i årtionden systematiskt och konsekvent försämrat villkoren för svenska bussförare efterfråga lösningar på förarbristen.

Vi har länge haft en brist på bussförare i Sverige. De senaste åren har läget blivit ännu värre, skriver Sveriges bussföretag och Transportföretagen i ett debattinlägg i LT. Så långt är vi överens.

När Vänsterpartiet träffar personal på SL:s depåer runtom i Region Stockholm möter vi en påtaglig oro för framtiden. Kollegorna blir allt äldre och nyrekryterade förare blir bara kvar några år innan de söker sig vidare till andra yrken. Vem ska köra våra bussar när vi går i pension, undrar många.

Det som inte framgår av debattartikeln är bussföretagens ansvar för situationen. I åratal har de pressat ner personalens villkor så mycket de kunnat i jakt på att vinna nästa upphandling med ett så lågt bud som möjligt. Raster har dragits in, scheman har stuvats om och rätt till kisspauser har försvunnit. Självklarheter som att man börjar och slutar sitt arbetspass på samma plats är ett minne blott.

I dag får förare betala ur egen ficka för att ta sig tillbaka till depån där arbetsdagen började. Arbetsmiljön är på många håll ovärdig, för att tala klarspråk. Nobina, som bland annat kör SL-trafiken i Södertälje, bär ett stort ansvar för det, tillsammans med de politiker som sålt ut trafiken till privata företag.

Det är möjligt att sänkt åldersgräns för busskörkort skulle leda till fler bussförare, på marginalen. Men en sådan reform skulle också innebära flera trafiksäkerhetsrisker som måste vägas in i ekvationen. Oavsett hur ett sådant förslag skulle landa bör vi beskriva det för vad det är: ett plåster på en blödande pulsåder. Görs inget åt arbetsmiljön på bussdepåerna är det omöjligt att vända den dystra utvecklingen i busstrafiken. Varför pratar inte Sveriges bussföretag om det?

Förr oss i Vänsterpartiet är vägen framåt tydlig. Vi har nu, i 30 års tid, testat upphandlad kollektivtrafik där olika företag får tävla om kontrakt med personalens välmående som insats. Det fungerar bevisligen inte.

Nyligen beslutade Region Stockholm att ta tillbaka trafiken i Upplands Väsby och Sigtuna i egen regi. För första gången sedan 1990-talet kommer SL-förare att få en arbetsgivare vars främsta uppgift inte är att pressa kostnader och generera vinst. Det är bara så vi kan få fler ungdomar att vilja köra buss i framtiden.

Anna Sehlin (V)

oppositionsregionråd Region Stockholm

LT Debatt 2025-11-07

Södertälje måste ha en inkluderande arbetsmarknad

Södertälje kommuns arbets- och näringslivsnämnd borde ligga i framkant med initiativ för att minska kommunens höga långtidsarbetslöshet. Så är inte fallet. Den borgerligt styrda majoriteten (nämndordförande Maria Frithz Warg är moderat) av moderater, socialdemokrater och miljöpartister agerar alltför passivt i arbetsmarknadsfrågor.

Min och Vänsterpartiets mening är att Södertälje kommun, med en kommunkoncern med 7 000 anställda, ska vara en föregångare och stå för en inkluderande arbetsmarknad. Södertälje har en mycket hög andel långtidsarbetslösa, och bland dessa många med funktionsnedsättning. Det är ytterst angeläget att hitta vägar för dessa ut i arbetslivet.

Arbetsförmedlingen har under flera år vädjat till kommunen att öka sitt intresse för att använda den flora av anställningsstöd som finns för att underlätta anställningar och bidra till att minska långtidsarbetslösheten.

Arbets- och näringslivsnämnden beställde en utredning av stadsdirektören för att få utrett om och hur kommunen skulle kunna öka sitt åtagande och använda OSA, offentligt skyddat arbete. OSA riktar sig till dem som har en funktionsnedsättning och som initialt inte har 100 procent arbetsförmåga. I uppdraget låg en ambition att det skulle bli fler platser.

Arbetsförmedlingen tycker att det vore rimligt att kommunen, som stor arbetsgivare, ska kunna öka från 15 till 40 platser. Utredningen mynnar dock inte ut i något konkret förslag utan hamnar i fortsatt utredningsarbete och luddiga skrivningar om att eventuellt successivt öka antalet mot 20–25 platser. Jag reserverade mig mot beslutet. Vänsterpartiet hade velat se ett inriktningsbeslut om minst 40 OSA-platser och ett tydligt uppdrag till förvaltningar och bolag att verkställa beslutet.

OSA syftar till att ge förankring på arbetsmarknaden genom riktiga jobb. Arbetsgivaren får ett generöst bidrag under upp till ett år. En stor arbetsgivare som vår kommun har ständigt rekryteringsbehov till vakanser och nyrekryteringar. Här finns möjligheter att erbjuda funktionsnedsatta arbete. Det finns kompetens och utvecklingsförmåga att ta vara på.

Min slutsats av stadsdirektörens utredning är att ingenting kommer att hända. Nämnden agerar alltför passivt i arbetsmarknadsfrågorna. Nästa år är det val, vi måste bli av med mörkt blått moderat styre såväl i kommunen som riket.

Ale Friberg

Ledamot i arbets- och näringslivsnämnden

LT Debatt 2025-11-06

Regeringens politik gör fattiga fattigare

Regeringen och Sverigedemokraterna har tagit fram en reform om ett bidragstak. Det innebär att de vill ha en lägre socialbidragsnorm, alltså hur mycket bistånd man kan få om man inte har någon egen försörjningsmöjlighet. Förändringen ska träda i kraft 1 januari 2027.

Regeringen påstår att socialbidragen är för höga, speciellt för barnfamiljer vilket leder till att föräldrarna är ovilliga att söka jobb. Det är en grov generalisering, det är snarare så att de finns personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden då det inte finns arbeten som de kan få utan aktiva arbetsmarknadsinsatser. Men vi har en regering som avlövat Arbetsförmedlingen och lagt ut verksamheten på entreprenad till vinstdrivande företag.

Högerpolitiker vill gärna individualisera, lägga allt ansvar och all skuld på individen. När det verkliga förhållandet är att det finns en dåligt fungerande arbetsmarknad som inte är inkluderande vilket gör det mycket svårt att få jobb för vissa grupper.

Sämre skolresultat och ökad kriminalitet – det blev resultatet när Danmark ändrade sitt socialbidragssystem. Nu varnar forskare för att det svenska reformförslaget ska få liknande effekter.

Ökad fattigdom leder till fler sociala problem när det gäller hälsa, skola, kriminalitet och barnfattigdom. Vilket på sikt kan bli kostsamt för kommunen att hantera. Förslaget innebär att lokala tillägg och undantag begränsas vilket minskar kommunens möjligheter att kompensera. Genom att fler hushåll får sämre ekonomi kan fler hamna hos kronofogden med ökad skuldsättning. De fattiga blir fattigare och mer utsatta.

För Sverigedemokraterna är det ett sätt att komma åt invandrarfamiljer som de inte tycker är önskvärda i Sverige. Nu kommer också förslag på att upphäva permanenta uppehållstillstånd.

Sammantaget står regeringen och Sverigedemokraterna för en grym, inhuman politik som slår mot de mest utsatta och svagaste människorna och deras familjer.

Vänsterpartiet och alla anständiga människor måste ta avstånd från regeringens förslag. Vi måste ha ett solidariskt förhållningssätt och hålla fast vid att socialtjänsten ska vara ett fungerande skyddsnät. Om ett år är det val till riksdagen och då måste vi byta regering.

Ale Friberg (V)

ledamot i socialnämnden

LT Debatt 2025-10-10

Vad ska man ha en grusgrop eller grusås till?

Det byggs så att det dånar i Södertälje. Vilket i grunden är bra. Det saknas bostäder i Stockholmsområdet och 21 000 personer pendlar in till Södertälje varje dag. Låt summan sjunka in. Tänk om de personerna i stället valde att bo i kommunen? Och nästa fråga. Varför gör de inte det?

För att människor ska vilja bo och leva, röra sig och slå sig ner i ett område krävs det en miljö med faktorer som skapar trivsel. Vackra omgivningar för rekreation är en faktor. Boverket anger att en tät och mer småskalig stad där det är lätt att ta sig mellan målpunkter upplevs trivsammare.

Samlokalisering av olika samhällsfunktioner och folkliv ökar också känslan av trygghet. Likaså är områdets struktur och att det sköts om – är välstädat och har fina rabatter – viktig för att göra ett område tilltalade. Kulturinstitutioner och kulturaktiviteter skapar ett tilltalande sammanhang, en känsla av att vilja höra till och vara på en plats. Arkitektur som man gillar att flanera i är ytterligare en sak som ökar attraktionskraften.

Höghusområden har visat sig skapa motsatsen.

Det nya projektet Floretten 1 i Östertälje består av tre punkthus och ett 17-våningshus som bland annat kräver åverkan på grusåsen bakom bygget. Även strandskyddet behöver upphävas för att projektet ska gå att genomföra.

Sammantaget utmanas stora naturvärden. Vid presentationen av bygget framgår att det ska finnas stora växtbäddar mellan husen. Fint tänkt! Dessvärre står husen så tätt och är så höga att det kommer att vara mörkt och skuggigt i marknivån. Och ni vet, växter-fotosyntes. Elementärt kan man tycka.

Likaså ska bottenplan ”aktiveras” genom uteplatser och glasade partier. Fint tänkt igen. Jag skulle föredra lokaler i bottenplan som människor själva kan aktivera med olika verksamheter.

Grusgropen på Torekällberget behöver aktiveras. Kommunen har överklagat Mark- och miljödomstolens avslag på ett hotellbygge. Exploatören har accepterat beslutet. Varför köper kommunen då inte tillbaka tomten? 2024 års taxering värderar tomten till 2,2 miljoner kronor. Varför vill man prompt ha ett hotell? Om staden formas som ett höghusområde med restauranger, kommer människor då att tycka att Södertälje är ett attraktivt turistmål?

Som invånare i Södertälje ser jag Södertäljes naturvärden som kommunens största och viktigaste tillgång. Kommunen borde satsa på en målgrupp som förstår dessa värden. Ett Södertälje som kurort 2.0. Bygg ett Naturum på grusgropstomten som stärker befolkningens kunskaper i ekologi. En linbana från berget ner till Tom Tits kunde också knyta ihop stadens delar.

I maj är det ett år sedan som Södertälje fick ta emot pris för bästa stadskärna. Jätteroligt för kommunen. Och staden står därför som arrangör för Svenska stadskärnors årliga konferens. Vi som arbetar i politiken kommer att bli inbjudna att delta i dessa festligheter.

En förutsättning för att delta bygger på att man för fram en bra bild av Södertälje och att man faktiskt deltar alla tre dagarna, engagerar sig och promotar staden. Högst rimligt. Vid en fråga om vilken bild av Södertälje vi ska föra fram under dessa dagar kunde varken stadsarkitekten, ordföranden för stadsbyggnadsnämnden eller kontorschefen för SBK ge ett rakt svar. Inte fullt lika rimligt. Jag tycker mig ana ett problem.

Jag har ett förslag på en framtidsbild för Södertälje 2.0: Kurorten – det gröna sköna Södertälje”.

Christine Falk
Vänsterpartiet

LT Debatt 2025-04-03

Ta chansen att minska barngruppernas storlek

Att barngrupperna i förskolan i Södertälje är stora känner vi alla till, vi ligger mycket långt ifrån Skolverkets riktlinjer. Sedan de stora nedskärningarna som inleddes på 1990-talet har barngruppernas storlek ökat markant. Ett exempel: en förskola med fyra avdelningar, två för yngre och två för äldre förskolebarn rymde i början på 90-talet 54 barn. I dag har samma förskola 74 barn i samma lokaler, en ökning med 20 barn eller 27 procent.

Ett minskat barnantal är den enskilt viktigaste aspekten som förskollärare och barnskötare lyfter när det gäller barnens möjligheter till utveckling och lärande liksom för deras arbetsmiljö. Forskning lyfter även personalens utbildningsmiljö som en mycket viktig aspekt gällande kvaliteten i förskolan och med tanke på att i Södertälje är endast 35 procent av personalen utbildade förskollärare ser vi behovet av minskade barngrupper som mycket stort.

Personal i förskolan upplever en stor ökning av barn i behov av särskilt stöd i grupperna vilket troligen beror på att deras förutsättningar för att lyckas har blivit sämre ju större grupperna har blivit.Nu när barnen i Södertälje blir färre har vi chansen att sakta men säkert minska storleken på barngrupperna. Lokalerna finns, det är bara att skriva ner antalet barn som en förskola ska kunna ta emot.

2025 gick förskolan i Södertälje med ett plusresultat på cirka 13 miljoner. Det motsvarar intäkter för, lågt räknat, 100 barn. Så pengarna fanns 2024 och skulle med Vänsterpartiets förslag i mål och budget finnas för 2025 för att minska barngruppernas storlek.

För Vänsterpartiet

Maria Widestrand
ersättare, utbildningsnämnden

Ulf Eriksson
ordinarie ledamot, utbildningsnämnden

LT debatt 2025-04-01

Men se då till att gynna hela föreningslivet

På vår debattartikel om de snåla föreningsbidragen fick vi ett svar från Eva Pedersen-Wallin (S), Mats Pertoft (MP) och Saad Said (M) i kultur- och fritidsnämnden som påstår att vi vill att alla föreningar ska få det sökta beloppet – vilket vi aldrig har sagt. Däremot är en del riktad mot den bristande transparensen gällande bedömningen av föreningsbidragen, då handlingarna till nämnden saknar tillräckliga underlag. Varför får Unga Kris bara fyra procent av det sökta bidraget medan Oktoberteatern får 91 procent – och alla de andra olika andelar däremellan?

Man hänvisas till att ställa frågor på själva nämndsammanträdet. Om vi då ponerade att det var en verklig demokratisk tillställning där man faktiskt fattar besluten i själva sammanträdesrummet, och inte innan man går in i detta, så borde det också finnas tillräckligt med information att tillgå innan själva nämndsammanträdet.

I vårt särskilda yttrande till dessa beslut om verksamhetsbidrag skrev vi också att Södertäljes föreningsliv är helt avgörande för att hålla staden levande. En rad viktiga verksamheter som gör oerhört stor skillnad i människors tillvaro bedrivs just i föreningsform. Och ja, visst har vi varit med och godkänt de uppdaterade reglerna och riktlinjerna för föreningsbidrag – men helt uppenbart finns tillräckligt med luft i reglementet för att göra ändringar i beviljade belopp när det passar, som gjordes på sittande nämndsammanträde. Därför kan man heller inte vifta bort vår ståndpunkt med detta argument.

En önskan inför framtiden är en tydligare redovisning kring föreningens ansökan, dess verksamhet, kontorets beräkningar och en tydlig motivering till varför man landat i just det föreslagna beloppet. Detta bör av demokratiska skäl komma ledamöter och ersättare tillhanda i samband med handlingarnas publicering. Att på sittande sammanträde få kompletterande information är olyckligt och bäddar inte för väl avvägda ståndpunkter och beslut.

Vänsterpartiet hade önskat att föreningarna över lag hade fått högre beviljade bidrag, just för att deras verksamhet är så viktig.

Att på sittande nämnd sänka beloppen ytterligare för föreningar som Tjejhuset, Livet Bitch och Läsfrämjarinstitutet är väldigt illa. Att påstå att andra föreningar blir utan föreningsbidrag för att vi önskar att flera föreningar fick högre bidrag är inte heller sant. Vi klarar av att strössla miljoner över SSK, vi kan lägga tio miljoner på ett idrottsår, vi kan ha skyhöga politikerlöner och vi kan byta datorer för alla tjänstepersoner mest hela tiden – men vi klarar inte av att lägga anständiga belopp där de verkligen gör skillnad.

Det är dålig politik, helt enkelt.

Vi skulle hellre se att man gynnade hela föreningslivet.

Jan Strannerud (V)

ersättare i kultur- och fritidsnämnden

Linda Sjögren (V)

gruppledare

Låt intressenten föra talan – ”En odefinierbar bismak”

Olämpligt av kommunen att uttala sig över privata byggherrars byggplaner”, skriver Linda Sjögren (V) i debattartikeln.

Efter att hotellplanerna på Torekällberget än en gång stoppats av mark- och miljödomstolen så meddelar Södertälje kommun att man kommer att överklaga. Som att det ligger i själva kommunens och kommuninvånarnas intresse att det blir ett privat hotellkomplex intill kvarnen, en kär symbol för Södertälje. Jag finner detta helt orimligt. Speciellt som man knappt hör någon ställa sig positiva till dessa hotellplaner.

Jag tycker också att det är direkt olämpligt av kommunen att uttala sig över privata byggherrars byggplaner, än mindre blanda sig i privata byggherrars rättstvister.

”Den där bismaken känns möjligtvis igen från andra ärenden såsom Månsbro i Hovsjö”

Det kommer med en odefinierbar bismak det här ärendet, hela vägen från försäljningen av värdshustomten till detta. Den där bismaken känns möjligtvis igen från andra ärenden såsom Månsbro i Hovsjö eller Titania i Fornhöjden. Södertälje kommun måste börja verka för kommunens och kommuninvånarnas bästa, inte de privata fastighetsmagnaternas.

Den gamla värdshustomten borde köpas tillbaka av kommunen. Där kan vi uppföra ett stadsmuseum och värdshus med panoramavy. Det skulle både platsa bättre och gagna södertäljeborna bättre.

Linda Sjögren (V)
Gruppledare

Debatt i TelgeNytt 2025-03-14. Foto: Alexander Isa, TelgeNytt