Skip to main content

Etikett: matinköp

Bilden föreställer händer som greppar om en käpp

Ökad kvalitetstid – för vem?

 

Äldreomsorgsnämndens ordförande Pia Sjöstrand (S) och förste vice ordförande Izla Markous (M) svarade på vårt tidigare debattinlägg kring de nya dysfunktionella rutinerna för matinköp för personer med hemtjänst. Svaret löd att det inte alls har blivit en neddragning av tid utan att ”personal finns vid hemtjänsttagarens sida och är behjälplig med att hantera det digitala systemet för beställning av varor, den tid man är beviljad och i behov av kvarstår sedan tidigare”.

Kanske blir de personer vi kan referera till olyckliga undantag och blir rent anekdotiska, för kanske får alla andra precis lika mycket meningsfull utevistelse, fysiskt aktivitet och social interaktion. Och kanske tycker de som har hemtjänst att det är precis lika givande att sitta kvar inomhus och dela surfplatta med hemtjänstpersonalen i en kvart som att gå till mataffären man kanske handlat i sedan 40 år och känner alla i. Men det rimliga i detta, det kan vi kanske alla fundera själva kring.

Orsaken till att vi kallar själva upphandlingen för ett misstag är att kommunen omfattat invånares privata inköp i den kommunala upphandlingen. Det är inte kommunen som ska handla, det är privatpersonerna som har hemtjänst. Så vitt vi vet omfattas ingen av oss privatpersoner av Lagen om offentlig upphandling (LOU).

Tvärtom är den ju, precis som den heter, till för offentlig upphandling och inte privat. När Lagen om privat upphandling (LPU) införs kommer det att finnas en relevant lag att hänvisa till. Men så vitt vi vet finns det inga tankar på att införa en sådan.

Att en stor del av landets kommuner infört digital mathandel innebär inte att det är en bra idé.

Det enda argument vi köper i detta är att arbetsmiljön förbättrats för hemtjänstpersonalen. Att de slipper kånka tunga matkassar dagarna i ända är naturligtvis bra. Frågan är om inte det problemet hade kunnat få en lösning på annat sätt – till exempel med en dramaten, korgen på rullatorn, elcykel med varukorg, golfbil, flakmoped, samordning av transport etcetera.

Att en stor del av landets kommuner infört digital mathandel innebär inte att det är en bra idé. Eller för den delen att de alla har infört det även för dem som brukar ta sig till mataffären. Och heller inte att de alla har upphandlat nätbutik.

Ur den privatekonomiska aspekten bör kommunen kompensera för mellanskillnaden mellan nätbutikens priser och den mataffär man brukar gå till. Den som handlar bör dessutom få ett fysiskt (eller digitalt för den som föredrar det) kvitto vid varje handlingstillfälle såsom lagen säger.

Linda Sjögren (V)

gruppledare

Mikael Olsson (V)

ledamot i äldreomsorgsnämnden

Britt Persson (V)

ledamot i pensionärsrådet

13 september 2023

matinköp

Bestämmer kommunen vart du ska handla?

I Södertälje kommun har man beslutat sig för att äldre med hemtjänst inte längre ska handla sin mat från en fysisk butik, utan att det ska ske via näthandel. För de som tidigare gått till matbutiken med hjälp av hemtjänsten blev detta en neddragning av antalet minuter av fysisk aktivitet, frisk luft och vistelse utanför hemmet eller äldreboendet. Istället har de blivit stillasittande inomhus, tittandes på en skärm. Bara det är väldigt illa. Forskning inom hälsa talar emot att detta skulle vara ett fullgott alternativ.

Kommunen sparar dessutom in på hemtjänsttimmar på detta sätt, timmar som inte kommer brukaren tillgodo på annat sätt heller. Många äldre med hemtjänst har ett ganska begränsat socialt umgänge och besöket i mataffären utgör för vissa en stor del av interaktionen med andra människor. Att detta helt tas bort är därför heller inte bra ur ett psykosocialt perspektiv.

Kommunen skriver själva att ”Södertälje kommun har efter upphandling slutit ett avtal med leverantören Mathem, som har ett samarbete med Kronans apotek och Clas Ohlson, vilket innebär att man får tillgång till ett bredare utbud än i en traditionell matvarubutik. Beställningen av matvaror görs tillsammans med hemtjänstpersonal via en surfplatta som personalen har med sig. När man handlar matvaror online har man möjlighet att se utbudet, välja varor, ta del av extrapriser och kampanjpriser.”

Dessa extrapriser och kampanjpriser man är så tacksam över att få ta del av gäller alltså bara den upphandlade leverantören – som redan i utgångsläget är betydligt dyrare än genomsnittsbutiken. En del som hört av sig vittnar om att de inte längre har råd att handla tillräckligt med mat. Några påpekar att de inte får ett kvitto som de kan stämma av mot de varor som inhandlats utan att det istället kommer en dåligt specificerad faktura i slutet av månaden istället. Det senare står i direkt strid med Skatteförfarandelag 39 kap. 7 § som säger att ”Vid varje försäljning ska ett av kassaregistret framställt kvitto tas fram och erbjudas kunden”.

Ytterligare en sak som är väldigt märklig med hela den här upphandlingen är helt enkelt det faktum att kommunen har bestämt vilken butik vissa av kommunens invånare ska handla från. Hur kan kommunen ta sig den rätten? Att upphandla kommunala inköp är en sak, men privata? Ska alla privata inköp upphandlas? Hemelektronik, kläder, underhållning och andra sällaninköp? Var går gränsen för kommunens rätt att inskränka i enskilda invånares privatliv?

Vi tycker att kommunen och det kommunägda Telge Inköp har gjort ett misstag som gjorde denna upphandling från första början. Brukare av hemtjänst har drabbats av vad man kallar ålderism och har fråntagits rätten att göra sina egna vuxna val. Det anser vi är i direkt konflikt med kommunens egna ledord ”respekt för individen” och ”medborgaren först”.

Vänsterpartiet har därför lagt förslaget till kommunfullmäktige att kommunens medborgare själva ska få välja var de ska handla.

Linda Sjögren (V)

gruppledare

Mikael Olsson (V)

ledamot, äldreomsorgsnämnden

Britt Persson (V)

ledamot, pensionärsrådet