Skip to main content

Etikett: Skola

Vårt förlag till mål och budget 2026

Budgeten är inlämnad, och hela vår fullmäktigegrupp laddar inför debatten den 24 november. Vi lägger fram en budget som sätter Södertäljeborna först – med förslag som faktiskt gör skillnad i vardagen.

Bland våra förslag finns:

  • att se till att det finns mer personal och resurser i skolan
  • att Södertäljes föreningar får det stöd de förtjänar
  • att låta de lägst avlönade slippa avgifter till förskola och fritidshem
  • att låta de arbetslösas barn gå kvar på fritids med sina kompisar
  • att sänka avgifterna för hemtjänst, matleverans och trygghetslarm inom äldreomsorgen
  • att sänka politikernas arvoden med 40 % – och i stället höja lönerna för kommunens lägst avlönade
  • att börja med arbetstidsförkortning

Det går att bygga ett starkare, mer jämlikt Södertälje – budgeten visar hur.

Läs Vänsterpartiet Södertäljes förslag till mål och budget 2026 med plan för 2027-2028 här >>

Ta chansen att minska barngruppernas storlek

Att barngrupperna i förskolan i Södertälje är stora känner vi alla till, vi ligger mycket långt ifrån Skolverkets riktlinjer. Sedan de stora nedskärningarna som inleddes på 1990-talet har barngruppernas storlek ökat markant. Ett exempel: en förskola med fyra avdelningar, två för yngre och två för äldre förskolebarn rymde i början på 90-talet 54 barn. I dag har samma förskola 74 barn i samma lokaler, en ökning med 20 barn eller 27 procent.

Ett minskat barnantal är den enskilt viktigaste aspekten som förskollärare och barnskötare lyfter när det gäller barnens möjligheter till utveckling och lärande liksom för deras arbetsmiljö. Forskning lyfter även personalens utbildningsmiljö som en mycket viktig aspekt gällande kvaliteten i förskolan och med tanke på att i Södertälje är endast 35 procent av personalen utbildade förskollärare ser vi behovet av minskade barngrupper som mycket stort.

Personal i förskolan upplever en stor ökning av barn i behov av särskilt stöd i grupperna vilket troligen beror på att deras förutsättningar för att lyckas har blivit sämre ju större grupperna har blivit.Nu när barnen i Södertälje blir färre har vi chansen att sakta men säkert minska storleken på barngrupperna. Lokalerna finns, det är bara att skriva ner antalet barn som en förskola ska kunna ta emot.

2025 gick förskolan i Södertälje med ett plusresultat på cirka 13 miljoner. Det motsvarar intäkter för, lågt räknat, 100 barn. Så pengarna fanns 2024 och skulle med Vänsterpartiets förslag i mål och budget finnas för 2025 för att minska barngruppernas storlek.

För Vänsterpartiet

Maria Widestrand
ersättare, utbildningsnämnden

Ulf Eriksson
ordinarie ledamot, utbildningsnämnden

LT debatt 2025-04-01

Elof Hansjons missar poängen

På utbildningsnämndens senaste möte anmälde Vänsterpartiet en övrig fråga med anledning av den debattartikel – Södertälje sviker barnens rätt till kultur och skapande – som tolv representanter för olika kulturföreningar och kulturprojekt skrivit i LT.

Vi ville veta varför Södertälje under flera år inte har sökt något av de bidrag på 260 miljoner kronor som Statens kulturråd årligen fördelar för utveckling av en Skapande skola. Vi förstod inte heller varför frågan aldrig tagits upp i utbildningsnämnden.

Som svar fick vi att det är rektorerna som bestämmer och de har så mycket att göra, de är så stressade att de inte hinner med fler utvecklingsprojekt. Trots den beskrivningen av verkligheten skickar utbildningskontoret bara ut information om Skapande skola till rektorer och överlåter ärendet åt dem som de säger inte orkar göra något åt saken. De lämnas utan stöd. Det visar på en brist på förståelse varför kultur och eget skapande är så viktigt, inte minst i Södertälje.

Som svar på kulturföreträdarnas debattartikel skriver utbildningsnämndens ordförande Elof Hansjons (S) att ”Södertälje kommun arbetar aktivt för att alla elever i de kommunala grundskolorna ska ha tillgång till kultur i olika former. Kultur är en viktig del av utbildningen, och vi ser ständigt över hur vi kan utveckla och förbättra det kulturutbud som erbjuds”.

Hansjons missar därmed den viktigaste poängen i kulturrepresentanternas artikel, att eleverna själva måste få bli aktiva i en skapande lärprocess och inte bara vara konsumenter av färdiga kultur-upplevelser.

Folkbildning har varit ett viktigt mål för arbetarrörelsen under hela dess historia, som en del av ett demokratiskt mål. Tidöpartierna attackerar nu studieförbund, folkhögskolor och kulturinstitutioner. Folkbildning passar inte in i deras ideologiska schema och ska därför växlas över till kommersiell kulturkonsumtion. Kanske ser de en fara i att bildning och kreativt lärande hänger ihop som ler och långhalm eftersom båda handlar om att utveckla ett djupare och mer självständigt tänkande?

Bildning handlar förstås om kunskap men framför allt om att kunna reflektera och se sammanhang med hjälp av den kunskap man har. Kreativt lärande bygger på nyfikenhet, problemlösning och skapande som ger eleverna möjlighet att utforska idéer på ett sätt som främjar kritiskt tänkande och personlig utveckling. Genom kreativa metoder som använder konst, musik, teater och berättande får eleverna verktyg för att relatera till, tolka och omforma kunskap.

Förutom att stärka skolans organisation genom att bemanna en underbemannad förskola och skola framstår skapande arbetsmetoder som en viktig pedagogisk inriktning som främjar skolans två huvudmål – att stärka betygsutvecklingen och att minska familjebakgrundens betydelse för goda skolresultat.

Det är uppenbart att en skapande skola kräver ett organiserat samarbete mellan kulturen, politiken och förvaltningen för att stödja rektorerna och ge dem utarbetade förslag till projekt och stöd i ansökningsskrivandet.

För Vänsterpartiet

Ulf Eriksson

utbildningsnämnden

Maria Widestrand

utbildningsnämnden

Linda Sjögren

gruppledare

Jan Strannerud

kultur- och fritidsnämnden

LT Debatt 2025-02-19

Kommunens politiska majoritet sviker skolan

Tomas Karlsson skriver en mycket tänkvärd ledare i LT den 15 januari. Där säger han att Sveriges finansminister är så kylig att hon får oss att huttra och menar att en regering kan göra mycket annat än räkna med fler konkurser och högre arbetslöshet. Det är i stället tid att vara proaktiv och investera i infrastruktur, den gröna omställningen och att värna välfärden eftersom vi står inför en nationell kris där många kommuner och regioner har svårt att klara sitt grunduppdrag. Därför beslutade till exempel Region Stockholm att höja skatten med 30 öre. Så långt Tomas Karlsson.

På utbildningsnämndens senaste möte i Södertälje antog den politiska majoriteten en budget som på inga sätt bidrar till att Södertäljes förskolor och skolor ska kunna klara sina mål. En budget som inte ens kompenserar för kostnadsökningarna och därför är en rejäl nedskärning. Det sker i en tid när Sveriges lärare säger att ”nu håller det inte längre” när Pisa-rapporten pekar på en negativ resultatutveckling, när kommunen av många skäl behöver se till att varje barn måste klara sin skolgång.

Med den antagna budgeten klarar vi inte nämndens huvudmål att minimera föräldrabakgrundens betydelse för bra skolresultat. Vi vet att barn till föräldrar med bra utbildning och god ekonomi klarar skolan bättre. Att ha ”valt” rätt föräldrar är således det säkraste sättet att få bra betyg och därmed både en bättre start och en bättre fortsättning i livet.

Majoritetens budget gör att Södertälje kommer att sakna resurser för att bygga en demokratisk skola för alla. En skola som klarar av att kompensera både för ogynnsamma livs- och uppväxtvillkor samt att ge det stöd som barn som med särskilda behov behöver.

Vi kan inte lägga allt på pedagogernas axlar och förlita oss på att deras pedagogiska skicklighet ska lösa problem

Ett andra huvudmål som missas är att förbättra kunskapsutvecklingen i förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Vi kan inte lägga allt på pedagogernas axlar och förlita oss på att deras pedagogiska skicklighet ska lösa problem som orsakas av brister i den pedagogiska miljön – underbemanning, för stora barngrupper, undervisningens organisation och bristande stödresurser. Lärarna måste få en miljö som tillåter deras pedagogiska yrkeskunnande att blomma.

Kommunens mål för förskolan och skolan ställer sig de flesta bakom i teorin. Men tyvärr är det en läpparnas bekännelse eftersom goda tankar utan resurser inte leder långt. Vänsterpartiet såg allvaret i situationen och tog därför under viss vånda det obekväma beslutet att föreslå att höja kommunalskatten med 25 öre, sänka politikernas arvoden och att befria utbildningarna från effektiviseringskrav. Dessa obekväma beslut var ändå de enda ansvarsfulla. Det gjorde att vi kunde lägga en proaktiv budget med extra satsningar för flertalet av kommunens ansvarsområden.

Förskolan och skolan skulle då ha fått en förstärkning med 74 miljoner kronor till extra satsningar på:

• mindre barngrupper i förskolan (20 miljoner kronor)

• en allmän stärkning av skolan (20 miljoner), till exempel till att utveckla tvålärarsystemet och att anpassa skolornas miljö och metoder till barn med särskilda behov

• att ge alla barn i lågstadiet rätt till fritidshem (8 miljoner)

• skolfrukost (11 miljoner) eftersom hungriga barn har svårt att koncentrera sig

• att slopa alla effektiviseringskrav på skolområdet (15 miljoner)

Men som sagt: Majoritetspartierna tog inte sitt ansvar, utan visade ett oförlåtligt ljumt intresse inte bara för skolans utan för hela välfärdens problem.

Vänsterpartiet i utbildningsnämnden

Ulf Eriksson (V)

Maria Widestrand (V)

23 januari 2024 www.lt.se/debatt

Skolfrukost – ett bra förslag från Vänsterpartiet

Vid besöket framgick det tydligt från personalen att barnen åt mycket mer på skolluncherna. Och att en förklaring till detta låg i att många familjer har svårt att få pengarna att räcka på grund av prisökningarna.

På frågan om vad som skulle vara mest angeläget att göra sa personalen att de skulle vilja kunna servera frukost i skolan. Det skulle göra att alla barn fick förutsättningen att börja dagen med ett mål mat. Och det skulle vara bra för alla barns prestationer, då frukosten kanske är den viktigaste måltiden.

På ledarsidan dagen efter skriver Tomas Karlsson en ledare med rubriken. Barn behöver mat – men inte Vänsterpartiets meny. Han vänder sig mot att det handlar om ett riktat statsbidrag, att det behövs mer personal och att det är en generell åtgärd.

Det är nog sant att de flesta familjer har råd att ge sina barn frukost. Men syftet med generell välfärdspolitik är att alla är med och betalar och att alla får del av välfärden.

Om vi skulle följa Tomas Karlsson recept och bara erbjuda frukost till de ”fattiga” blir det väldigt utpekande och marginaliserande för barn och familjer som behöver stöd. Och det blir frivilligt att ta del av skolfrukosten. Kort och gott en bra välfärdsreform.

Ale Friberg

Vänsterpartiet