Denna vecka kunde vi läsa att Södertälje rankas som en av Sveriges mest hållbara kommuner. Det är glädjande och gör en stolt över att bo här. Men samtidigt frågar jag mig hur länge denna status kommer kunna behållas.
I miljönämnden får vi en stor mängd remisser på bordet angående nyetableringar eller utökningar av verksamheter som minst sagt får mitt nackhår att resa. I kommunen finns det redan ett ganska stort antal verksamheter inom bygg- och logistikbranschen som påverkar naturen och miljön på det ena eller andra sättet.
Stora skogsarealer har försvunnit längs med E20 för att ge plats åt den gigantiska logistikparken i Almnäs som i princip kommer att sträcka sig hela vägen mellan Södertälje och Nykvarn. I all ärlighets namn så har Försvarsmaktens aktiviteter under sina år där redan sett till att området inte längre är särskilt lämpligt för andra ändamål men faktum är att denna logistikpark kommer att öka volymen av tung trafik avsevärt. Detta kommer med stor säkerhet att leda till ännu mer trafikbuller för de som bor i Geneta och Hovsjö och försämrad luftkvalité i området med förhöjda värden av små partiklar som härstammar från slitage på däck och bromsar (vilket inte ens framtidens el-lastbilar kan förhindra).
Ett liknande scenario hotar Södertuna norr om Järna där samma aktör har ansökt om etablering av en logistikpark till. Men utan tillfart från E4 måste då all trafik gå genom Järna tätort.
Hur ska de boende där stå ut med denna belastning?
”Södertälje behöver en hållbar befolknings- och näringsutveckling.”
I samma område ansökte ett stort företag från byggbranschen om etablering av en bergtäkt med tillhörig vattenverksamhet. Bara det skulle genera en massa buller, trafik, damm och påverkan på grundvattnet och värdefull natur. Samtidigt kommer snart Ostlänken och den planerade utbyggnaden av servicestationen på motorvägsavfarten Järna påverka kulturlandskapet i Ytterjärna och Hölö. Just dessa trakter lyfts gärna fram som kommunens paradexempel på hållbarhet och centrum för ekologiskt producerat mat. Men hur länge kommer de ha förutsättningar kvar för att bedriva ekologiskt lantbruk om kemikalier och småpartiklar i luft och vatten från närliggande verksamheter kan tränga in i jorden och med det i matkedjan?
Jag håller med att Södertälje behöver en hållbar befolknings- och näringsutveckling men denna utveckling måste planeras och genomföras med mycket omsorg och en blick för helheten där människan och dess behov står i centrum.
Att låta Södertälje bli en dumpningsplats för Storstockholms konsumtion där tusentals lastbilar dundrar förbi, värdefull natur offras för enorma lagerhallar och människor som bor här utsätts för alla ovannämnda påfrestningar är inte hållbart eller önskvärt. För de projekt som redan är godkända och på gång som Almnäs kan man inte längre vrida klockan tillbaka men andra projekt i ansökningsfasen måste genomgå rigorös granskning.
Alla sådana storprojekt kommer endast genera ett begränsat antal arbetsplatser och det är inte sagt att de kommer att fyllas med Södertäljebor. Redan nu är inpendlingen till Södertälje större än utpendlingen.
”Södertälje kan bättre än så.”
För att få människor att vilja flytta hit, stanna kvar och bidra till höjda skatteinkomster för kommunen måste Södertälje vara en attraktiv plats att leva och bo. Att ensidigt satsa på storprojekt i periferin med externa aktörer kommer inte skapa en stad med eftertraktad livskvalité. Och att försämra livskvalitén för dem som redan bor här känns inte rimligt heller. Södertälje kan bättre än så.
Vi måste i längden satsa på en inspirerande stadskärna och trevliga stadsdelscentrum där folk gärna hänger kvar efter jobbet. Vi behöver ett stort antal småföretag som gör staden till en levande och aktiv plats under långa perioder av dagen. Ett rikt och diversifierat utbud av gastronomi, små affärer, kulturella institutioner, föreningar och mötesplatser i alla delar av kommunen är grunden till ett tryggt samhälle där organiserat kriminalitet inte heller har så lätt att rota sig.
Under de senaste decennierna har konceptet ”Enabling environment” alltså stödjande miljöer använts ofta för att definiera ramar i vilka människor kan trivas och utvecklas till deras bästa förmåga. En stödjande miljö består av både den fysiska och sociala miljön. Vi alla behöver ren luft och rent vatten, näringsrika och säkra matvaror, ett tryggt socialt nätverk och en omgivning som ger oss glädje och stimulans.
Södertäljes hållbarhet måste därför planeras och utvecklas i alla dimensioner: ekonomisk, ekologisk och socialt. Då kommer vi leva i en trygg och älskvärd kommun.
Heidi Müller
Ersättare i Miljönämnden, Vänsterpartiet
Telgenytt 2024-09-29
