Vid besöket framgick det tydligt från personalen att barnen åt mycket mer på skolluncherna. Och att en förklaring till detta låg i att många familjer har svårt att få pengarna att räcka på grund av prisökningarna.
På frågan om vad som skulle vara mest angeläget att göra sa personalen att de skulle vilja kunna servera frukost i skolan. Det skulle göra att alla barn fick förutsättningen att börja dagen med ett mål mat. Och det skulle vara bra för alla barns prestationer, då frukosten kanske är den viktigaste måltiden.
På ledarsidan dagen efter skriver Tomas Karlsson en ledare med rubriken. Barn behöver mat – men inte Vänsterpartiets meny. Han vänder sig mot att det handlar om ett riktat statsbidrag, att det behövs mer personal och att det är en generell åtgärd.
Det är nog sant att de flesta familjer har råd att ge sina barn frukost. Men syftet med generell välfärdspolitik är att alla är med och betalar och att alla får del av välfärden.
Om vi skulle följa Tomas Karlsson recept och bara erbjuda frukost till de ”fattiga” blir det väldigt utpekande och marginaliserande för barn och familjer som behöver stöd. Och det blir frivilligt att ta del av skolfrukosten. Kort och gott en bra välfärdsreform.
Ale Friberg
Vänsterpartiet