Vi behöver anstränga oss för att få fler i arbete. Den som har ett jobb kan försörja sig, planera sin framtid, bidra till samhällets utveckling och kanske bli bättre på svenska eller finna nya bekantskaper. Allt det här är viktigt för samhällsutveckling och gemenskap. Målet vara tydligt: alla som kan och vill arbeta ska ha möjlighet att göra det.

Södertälje har stora möjligheter, men också utmaningar. Arbetslösheten är fortfarande för hög, samtidigt som företag vittnar om svårigheter att hitta rätt kompetens. För Vänsterpartiet finns lösningen inom räckhåll, genom att investera i utbildning, praktikplatser och fler vägar in på arbetsmarknaden.

Vi vill därför stärka och bredda uppdraget för Telge Tillväxt, som under många år har hjälpt unga och på senare år även utrikes födda kvinnor att få sitt första jobb och en väg in i arbetslivet. Verksamheten har visat goda resultat och bör utvecklas för att kunna hjälpa fler.

Samtidigt måste kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad bli bättre. Södertälje behöver fler yrkeshögskoleutbildningar inom bristyrken och ett Komvux med en bredare kurskatalog. Fler utbildningar ska erbjudas i klassrum i Södertälje så att människor kan utbilda sig utan att behöva pendla långa sträckor eller studera på distans mot sin vilja.

Förhoppningsvis får vi tillbaka en högskola till staden och vi behöver ställa om normerna till att förvänta oss att varenda ungdom studerar vidare efter gymnasiet, utan att ställa krav. För en del passar en yrkesutbildning bättre.

Vi vill också starta en kommunal arbetsförmedling nu när den statliga arbetsförmedlingen i princip inte förmedlar arbete längre, och har lämnat jobbmatchandet åt en uppsjö privata bolag. Kommunen kan bli en stor, stabil jobbmatchningsaktör – eller arbetsförmedlare – som vi också kan kalla det.

Kommunen känner den lokala arbetsmarknaden bäst och kan lätt skapa kontakt mellan arbetssökande, utbildningsanordnare och arbetsgivare. Kommunen har också ett extra ekonomiskt incitament i att få invånare till egen försörjning i och med högre skatteintäkter och eventuellt minskade utgifter för bidrag när fler kommer i arbete.

Det kommunägda bolaget Telge bostäder har ett avkastningskrav på 3,9 procent, vilket är jämförelsevis högt. Samtidigt står miljonprogrammen och andra fastigheter byggda under samma era inför stora behov av renoveringar, upprustningar och moderniseringar. Det senare har genom åren hanterats så att en del av fastighetsbeståndet har sålts av för att finansiera upprustning av det kvarvarande beståndet.

Trots detta leder dessa renoveringar till hyreshöjningar för de boende och ibland kraftiga sådana. Allmännyttan är den största och viktigaste bostadsförsörjaren i kommunen. I allmännyttans bestånd måste det finnas bostäder även för de med lägre inkomster, som exempelvis de lägst avlönade bland kommunens egna anställda. Det är inte rimligt att den dubbelbeskattning som sker i dag, en gång på lönen och en gång på hyran, ska drabba lågavlönade hyresgäster.

Vänsterpartiet anser att allmännyttan ska stärkas genom ett borttaget avkastningskrav. Det överskott som genereras i bolaget ska gå till återinvesteringar i form av lägre hyror, renoveringar, upprustningar och moderniseringar – och eventuellt nybyggnation.

Telge bostäder behöver drivas med ett komplett livscykelperspektiv, där stambyten och renoveringar bekostas av det överskott fastigheterna har genererat genom åren. Att de pengarna är borta den dag de behövs, så att bolaget tvingas sälja av vissa fastigheter för att kunna renovera, är ett ohållbart förfarande.

Om vi inte hade sålt av så mycket av det allmännyttiga beståndet under åren hade vi haft en helt annan rådighet gällande oriktiga hyresförhållanden, hyressättning och trygghetsfrågor kopplade till områden.

Linda Sjögren, gruppledare

Fredrik Bragge,  ledamot i Telge bostäder

LT debatt 2026-05-26

Vi vet vad som krävs: fossilfri energi, hållbara transporter, skydd av natur och en mer resurseffektiv ekonomi. Tekniken finns, lösningarna finns – och de används redan. Ändå agerar vi inte i den takt som krävs. Vi lever inte i okunskap. Vi vet vad som händer med klimatet, varför det sker och vad det leder till. Den verkliga paradoxen i vår tid är inte brist på kunskap – utan brist på handling.

Vi talar ofta om strutsbeteende – att stoppa huvudet i sanden inför hot. Bilden är missvisande; strutsar gör inte så. Men som metafor för mänskligt beteende är den obehagligt träffande. För till skillnad från djur kan vi inte skylla på instinkt. Vi har förmågan att förstå, analysera och agera – men gör det inte fullt ut.

Läs även

Dela

Att kunna försörja sig på ett arbete är grundläggande både för individen och för samhället. Men arbetslösheten är hög och fortsätter öka. Resultatet blir växande utanförskap, dålig familjeekonomi, tappade skatteintäkter och en välfärd som urholkas. Därför måste kampen mot arbetslösheten vara en av våra absolut högsta politiska prioriteringar.

Arbetsförmedlingen har splittrats och nedrustats, samtidigt som traditionell förmedlingsverksamhet läggs ut på privata aktörer. Den privata modellen, Rusta och matcha, har fått hård kritik för att både bli dyrare och leverera sämre resultat. Privatiseringen har dessutom lett till färre kontor och sämre tillgänglighet för de arbetssökande.

Men hur kan vi skapa en arbetsförmedling som verkligen fungerar? Kanske finns svaren hos vårt grannland Finland. Där har den statliga arbetsförmedlingen förts över i kommunal regi genom en reform som trädde i kraft 2025. Vi, båda vänsterpartistiska fullmäktigeledamöter från Södertälje, gjorde ett studiebesök i Helsingfors hos det finska kommunförbundet för att få reda på mer om hur finländarna tänkt att det skulle fungera med kommunal arbetsförmedling.

Syftet med reformen i Finland var flera

• Arbetsförmedlingen ska bli effektivare genom sin kännedom om lokala förhållanden.

• Tillgängligheten för Arbetsförmedlingens tjänster ska öka.

• Kommunerna ska erbjuda tjänster som är anpassade till den lokala arbetsmarknaden.

• Servicen ska bli mer individanpassad för såväl arbetssökande som rekryterande arbetsgivare.

Genom att samla arbetsförmedling, utbildning och företagsservice under ett tak skapas både effektivitet och bättre service. Den som söker jobb slipper också skickas runt mellan olika aktörer.

Reformen syftar till att stärka sysselsättning och tillväxt genom att göra arbetsförmedlingstjänsterna mer träffsäkra – fler arbetslösa ska snabbt komma i arbete. Kommunerna har goda förutsättningar att öka både utbud och efterfrågan på arbetskraft, vilket i sin tur stärker tillväxten. Förhoppningen är att skapa 7 000 till 10 000 nya jobb. Läs mer i vår rapport från besöket.

Det är förstås för tidigt att utvärdera en reform som är knappt ett år gammal. Men det finns intressanta uppslag för diskussion om hur man kan föra arbetsförmedlingen närmare kommunerna i Sverige.

Ett konkret förslag är att avprivatisera Rusta och Matcha och föra verksamheten till kommunerna med statlig finansiering. Kommunerna ansvarar redan för vuxenutbildning, näringslivsarbete och socialt stöd – därför är det logiskt att även arbetsförmedlingen finns där.

Det kan bli ett starkt koncept med samarbete och sammanhållning mellan arbetsförmedling och kommun för att få ut fler och snabbare i arbete.

Vänsterpartiet är emot vinster i välfärden. Vård, skola, omsorg och arbetsförmedling ska inte drivas av vinstdrivande företag. Varje skattekrona ska gå till verksamheterna. Det är dags att sluta med marknadsexperiment som kostar mer än de ger, och i stället återskapa en arbetsförmedling som verkligen förmedlar jobb.

Ale Friberg

Lasse Jansson

kommunfullmäktigeledamöter för Vänsterpartiet i Södertälje

LT debatt 2025-12-06

När kommunen upphandlar verksamheter – som nyligen bostäder med service för barn och unga med särskilda behov (LSS) – handlar det i praktiken om vem som ska ta ansvar för några av samhällets mest behövande. I dag går många av dessa kontrakt till privata bolag som drivs med ett enda mål: vinst.

Konsekvenserna är väl kända. Pengar som borde gå till omsorg hamnar hos aktieägare, personalen får sämre villkor och de boende möter ständigt nya ansikten när personalen byts ut. I värsta fall hamnar verksamheter i händerna på oseriösa aktörer – något som i flera kommuner redan utnyttjats av organiserad brottslighet.

Det här handlar inte om detaljer i en upphandling. Det handlar om vilken sorts välfärd – och vilken sorts samhälle – vi vill ha.

Det finns bättre alternativ.

Idéburna aktörer är organisationer som drivs utan vinstintresse, till exempel stiftelser eller kooperativ. De har ofta lång erfarenhet av omsorgsverksamhet och ett tydligt fokus på kvalitet, trygghet och kontinuitet. Om de får överskott, återinvesteras pengarna i verksamheten i stället för att försvinna till skatteparadis. De drivs av ett socialt uppdrag – inte av vinst.

Lagen om offentlig upphandling ger kommuner rätt att reservera vissa upphandlingar just för idéburna aktörer inom områden som socialtjänst och omsorg. Det betyder att man aktivt kan välja bort de vinstdrivna bolagen – helt inom lagens ramar.

Uppsala kommun har redan gjort det. Där reserverades en upphandling inom äldreomsorgen för idéburna aktörer. De stora vårdbolagen försökte stoppa beslutet i domstol, men både förvaltningsrätten och kammarrätten har bekräftat att Uppsala agerat lagenligt. Om Uppsala kan – varför inte Södertälje?

Vänsterpartiet i Södertälje har föreslagit att kommunen ska göra samma sak: reservera upphandlingar för idéburna aktörer. Men när vi la fram förslaget fick vi inget stöd. Inte ens från Socialdemokraterna eller Miljöpartiet, trots att deras partikamrater i Uppsala gått före. Det är svårt att ta talet om ”social hållbarhet” på allvar när samma politiker röstar emot konkreta åtgärder som stärker kvalitet, trygghet och insyn i välfärden.

Vi vill att Södertälje ska stå upp för en välfärd som drivs för människor – inte för vinst. Att varje skattekrona ska gå till dem som behöver stöd, inte till bolag som jagar vinst.

Det är fullt möjligt. Det som saknas är bara politisk vilja.

Marie Askerstam (V)

ledamot i omsorgsnämnden

Linda Sjögren (V)

gruppledare

LT Debatt 2025-11-26

Varje morgon fylls våra skolor av barn som drar på sig ryggsäckar, rättar till mössor och kliver in i klassrum med bulliga bokstäver på väggarna. Här inne får de växa, lära sig och förstå både världen och sig själva. Det är här grunden läggs för framtiden – för jämlikhet, tillit människor emellan och för demokratin.

För att skolan ska kunna vara den platsen räcker det inte med fina formuleringar i pressmeddelanden. Det krävs resurser, tid och trygghet. Det krävs vuxna som hinner se varje elev, specialpedagoger som kan ge rätt stöd, skolbibliotek som är öppna och fritidsverksamhet som inte hotas av nedskärningar.

Vänsterpartiet vill bygga en jämlik skola, en skola som håller ihop Sverige. En skola där alla barn får samma chans, oavsett om de bor i innerstan eller på landsbygden. Vi vill se fler lärare, mindre klasser och en stark elevhälsa som finns där när livet gungar. Skolan ska vara en plats för kunskap och gemenskap, inte konkurrens och nedskärningar.

Vi tror på en gemensam skola där barn möts över gränser – mellan stadsdelar, bakgrunder och livsvillkor – och lär sig att världen är större än det egna klassrummet. En skola som rustar eleverna för framtiden, inte bara för nästa prov.

I verkligheten går regeringens skolpolitik i en annan riktning. Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) är en pratminister. Det låter mycket, men händer lite. Hon talar gärna om rekordstora satsningar, men bakom rubrikerna finns mest luft. Enligt Sveriges Radio är en stor del av det som kallas skolbudget i själva verket pengar till att sänka maxtaxan i förskolan. Det är en reform vi i Vänsterpartiet inte är emot, eftersom den stärker hushållens ekonomi. Men att kalla det en satsning på skolan är att blanda ihop begreppen.

För skolorna runt om i landet innebär regeringens förslag nästan ingenting. I många kommuner täcker pengarna inte ens de ökade kostnaderna för lärarlöner, skolmat och elevhälsa. Följden blir fler elever per lärare, färre vuxna på rasterna och mindre tid för varje barn.

Sanningen är att regeringens faktiska tillskott till skolan är mycket begränsat. Av de 4,3 miljarder kronor som presenterats som skolsatsningar går drygt en miljard till att sänka maxtaxan i förskolan. Vänsterpartiet föreslår i stället 7,1 miljarder kronor mer till skolan –pengar som går direkt till fler lärare, starkare elevhälsa och resurser som faktiskt når eleverna.

änsterpartiet vill ge skolan det den faktiskt behöver för att fungera. I vår budget får kommunerna ett rejält tillskott som gör verklig skillnad. Det gör att Södertälje kommun skulle få omkring 70 miljoner kronor mer till skolan, pengar som kan gå till fler lärare, fler specialpedagoger och en arbetsmiljö där lärare hinner se varje barn utan att själva gå på knäna.

Vi behöver en regering som gör verkliga satsningar på skolan, inte en som siffertrixar och bluffar. Bara så kan vi bygga upp en skola där alla barn får lyckas.

Isabell Mixter (V)

utbildningspolitisk talesperson

Linda Sjögren (V)

gruppledare Södertälje

Ulf Eriksson (V)

ledamot i utbildningsnämnden i Södertälje

Maria Widestrand (V)

ersättare i utbildningsnämnden i Södertälje

Publicerades 2025-10-22 på LT Debatt.